Negativt och positivt just nu + lite virkning

Negativt:

• Kommunens och Landstingets idé om vad som är rimliga löner för vård- och omsorgspersonal är löjlig. Jag föraktar deras respektlösa handlande gentemot sina anställda och nyrekryterade. Jepps, jag är inne i en otrevlig löneförhandling just nu. Jag tänker inte gå med på vilket jävla skambud som helst. Det handlar ju även om solidaritet; om inte vi som är verksamma inom vård- omsorgs- och socialt arbete börjar ställa de krav som är rimlliga med tanke på vår kompetens och den samhällsnytta vi utför, så kommer tyvärr djävulens vänner (arbetsgivarna) att fortsätta hålla nere lönerna och hålla uppe orimliga arbetstider och -belastning.
  
  
• Skolan är skittråkig just nu och min hjärna håller på att skrumpna ihop av brist på stimulans.
  
  
• Dockskåpsrenoveringen måste vänta ett tag. Även om det mesta material jag behöver är billigt, så är det ändå inte gratis *sur över detta faktum*

Husockupanten Emil har dock inget att göra med att jag måste skjuta upp renoveringen :)

Positivt:

• Vi har börjat få erbjudanden om lägenhet. Detta är roligt eftersom så inte var fallet alls tills för några veckor sedan, trots min långa kötid. Hopp om större vistelseutrymme alltså :)
  
  
• Skolan är slut för terminen på en liten strax :) Och jag och Gunilla smider framtidsplaner som gör att även de av mina hjärnceller som skrumpnade bort för gott under gångna kurs, darrar till av förväntan och illistighet, var helst de nu ligger begravda :)
  
  
• Jag är vansinnigt nöjd med mitt privatliv! Min fästman plus mina fantastiska sötungar Iris och Emil är lika med och inget mindre än ren kärlek och lycka samlat under ett och samma tak :) Mina vänner är också något att höja till skyarna och upp i yttre rymden. Det är första gången i mitt liv då jag bara umgås med och omger mig med folk jag faktiskt vill ha i mitt liv, som jag respekterar och uppskattar. Tragiskt, jag vet, men jag är en natural born soptunna, som alltid dragit till mig idioter som sen iglar sig fast vid mig och som jag är för snäll för att bryta kontakten med eller ens sätta minsta lilla gräns för. Jag hoppas i och med hur det ser ut på vänskapsfronten i dagsläget, att denna dumma soptunnevana är bruten och att jag även i fortsättningen kommer att kunna behålla de människor jag vill behålla i mitt liv och inte slösa tid på idioterna.

Iris ser heeelt oskyldig ut till att ha dragit ut två garnystan och snärjt in hela sig i dem...

Lite virkning nu

Till morsdag virkade jag en sjal som blev uppskattad Jag använde till viss del ett recept jag hittade hos crochetkitten. Dock räckte inte garnet till att göra den fina kanten som originalet har. Min sambo sa att sjalen jag virkade såg ut som en stor trosa... Snällt, eller hur? :D Bilder av morsdagssjalen nedan:

Sedan hittade jag en oemotståndligt jättesöt blomma hos Skapa och Inreda som jag virkade ikväll när jag egentligen hade tänkt gå och lägga mig. Jag ska använda den som jackbrosch.

Naturligtvis är livet i allmänhet bra, men jag känner mig trött, tjock, omotiverad till det mesta och lite orolig för ekonomin just nu bara. Dock vet jag ju både av känsla och av erfarenhet att allt ordnar upp sig. Jag brukar ha riktigt bra flyt med det mesta :)

Litet bakslag

Det har varit några riktigt roliga dagar då jag fixat och grejat med dockskåpet. Gunillas idé om scrapbookingpapper istället för tapeter visade sig vara den smartaste idén i universum och resultatet blir hur jävla fantastiskt som helst :) Jag skulle ner på stan idag och köpa mer papper men upptäckte att jag hade minus 8 kr på kontot. Bakslag alltså. Men vi får ju lite penki på tisdag så då ska jag köpa mer papper :)

I övrigt har jag suttit hela morgonen och förmiddagen idag och läst på om olika skalor. Min matematiska förmåga är lite "förkyld" (kroniskt alltså), så nu snurrar det rejält i huvudet av alla beräkningar. Det är lite svårt eftersom mitt dockskåp ju är hemmabyggt och dessutom inte verkar vara uppbyggt enligt någon konsekvent skala, utan mer på känn. Men det är ju en del av dess charm :) Jag satt igår kväll och testade bygga ett badkar och en toalettstol till badrummet, av hårdpapp. Med lite god vilja och fantasi kan man tycka sig ana att det är just ett badkar det är. Toan däremot är under alla kritik. Jag skulle nog ha läst på om skalor innan jag började, så att säga, och inte bara arbetat på känn. Det var nämligen inget charmigt alls när det var på mitt känn det handlade om... Dessutom råkade jag äta upp en stor bit lim, så magen känns lite orolig idag.

Det har tillkommit en ny, halv, vägg, på nedervåningen. Jag ville separera det som ska bli köksdelen från det utrymme som jag anser är hallen. Men nu kan jag inte göra så mycket mer innan jag införskaffat nytt papper på tisdag. Jag ska väl virka lite och möjligen sy något också, men det känns inte så jättekul när själva ramverket ännu inte är färdigt. Jag har redan rivit upp två gardiner, ett överkast och ett kuddöverdrag, som jag inte var nöjd med. Jag tror att jag skulle behöva fixa det här med skalenliga möbler först, innan jag försöker textila upp allt.

Det är hur som helst jätteroligt och intressant att ha börjat med det här dockskåpsprojektet. Jag blir helt uppslukad och förlorar all tidsuppfattning medan jag arbetar med det. Ännu ett praktiskt sätt att utöva mindfulness på. Eller rättare sagt ett mindfullnessigt sätt att utöva praktiska göromål på :)

Dockskåp

Förra helgen var jag i Gällivare för att rensa upp i farmors hus. Som tur var kunde jag även ta med mig lite grejer därifrån, vilket kändes fint. Bästa grejen är ett dockskåp som min faster fick när hon var liten flicka på femtiotalet. Det är ett hemmabygge, vilket gör det extra värdefullt för mig. Det följde även med en hel del möbler till dockskåpet. Både själva dockskåpet och möblerna behöver renoveras, vilket är ett skojigt projekt som jag ska ägna mig åt nu framöver :) Jag har redan hunnit bygga till ett badrum mellan de två rummen på ovanvåningen. Närmast ska jag tapetsera om alla rummen samt laga möblerna för att därefter klä om dem och även fixa textilier till fönster osv. Mina långsiktiga planer är att även renovera husets exteriör i form av ommålning samt tillbyggnad av fönsterluckor och sådant.

Min älskade vän Gunilla visade sig vara en ovärderlig källa till inspiration när hon tipsade mig om alternativ till tapeter (scrapbookingpapper) samt en massa annat skoj :)

Dockskåpet

Möblerna

Emil som kikar ut genom ett av dockskåpets fönster samt Iris som intagit ett av rummen :)

Det tillkomna badrummet

Finfina tider

Nu har vi äntligen fixat en router här hemma, så att det inte råder konkurrens om internet längre. Jag känner ett lugn i själen :D

Förra helgen var det ju som bekant Valborg. Jag tittade förbi min vän Sara en sväng. Hon och några till skulle fortsätta festa, men jag var inte sugen på utgång. Det hindrade mig dock inte från att bli riktigt plakat redan vid fyratiden, bara av nåt glas vin. Jag hade varit lite dum i huvet och inte ätit något på hela dagen, så det var ju inte med någon större förvåning jag accepterade detta fylleri.

Jag och min älskade hade en trevlig anniversery-kväll den första maj, då jag även överraskade honom med ett frieri. Vi hade redan sagt innan att vi ska gifta oss nästa år, men jag är lite mer romantisk än så, vilket ledde till att jag sparade pengar och införskaffade oss förlovningsringar. Älsklingen blev glad.

Våra ringar.
Emils rygg och morrhår syns också på bilden :D

Det har blivit en hel del utevistelse på sistone. Både på balkongen, insvept i fleecefiltar, och på promenader och cykelturer ute i naturen. Jag tog några foton under en av våra rundor kring Nydalasjön.

Så fint så fint :)

Man kunde nästan tro att det redan var sommar :)

Snart ska vi iväg för att titta på en lägenhet. Vi står visserligen längst ner i turordningen så chansen att vi får den är kanske inte så stor, men mer otroliga saker har skett och det är hur som helst kul att gå dit och kika på den.

En till jättejätteunderbar nyhet är att jag och sötaste Gunilla fick VG på vår c-uppsats! Det var välförtjänt som fan och jag känner mig så himla glad och stolt :) Konstig känsla nu dock, när mitt och Gunillas samarbete är över. På nya kursen som började i måndags, är vi hela nio stycken i vår grupp. Det lär nog gå bra, men klart jag saknar tvåpersonsteamet som jag och Gunilla utgjorde innan.

Nu är det superinternettande som gäller. Så skönt att inte längre behöva vänta på min tur eller känna mig stressad över att älsklingen kanske behöver internet efter mig.

Bräntberget - igen

Det blev en vända till Bräntberget även i helgen. Denna gång tillsammans med min älskade man. Vädret var underbart och jag blev pigg och glad. Tilläggas kan att dagen började skitdåligt. I torsdags bröt en trevlig liten magkatarr ut, som jävlades med mig under de följande dagarna. På lördagsmorgonen (dagen ifråga) vaknade jag av att ha legat på min arm under natten så att min högra hand helt hade slutat fungera vilket höll i sig ända till idag. Jag hade dessutom värsta pms:en och grät och surade om vart annat. Sedan så blev jag jättebesviken eftersom jag hade längtat efter en dag ensam hemma när min älskling skulle iväg och spela rollspel, vilket han gör varje lördag. Denna lördag blev det dock inställt och mina ensamhetsplaner gick om intet. Det handlar så klart inte om att jag inte vill vara tillsammans med min fina älskling, men det är jätteviktigt för mig med ensamtid och eftersom vi bor i en pytteliten etta blir det än mer viktigt.

Allt dåligt vände dock till något fantastiskt. Det var hur mysigt som helst att gå på miniutflykt till Bräntberget, där vi fick oss lite sol och friskluft. Jag var en helt annan gladare Angela när vi kom hem igen.

Tyvärr har jag lite ångest över att ligga efter med pluggandet nu. Men samtidigt så kändes allt mycket bättre efter att jag pratat med käraste Gunilla i fredags, och vi kom fram till att vi ligger bra till tidsmässigt. Dagen idag kommer att ägnas helt åt finslipningen av opponeringsarbetet. Och tvätt... Men jag känner mig fortfarande glad efter gårdagen :)

Våra skuggor på Bräntberget :)

Söta vårtecken

Ser ju mysigt ut i denna säng, men ondskan lurar, vilket jag blev varse när jag vaknade med "förlamad" högerhand på lördagens morgon...

Grillning och solning på Bräntberget

Jobbade i helgen. Det var rätt ok eftersom det var underbart väder ute. Det mesta känns lättare då har jag märkt :) Det blev till att grilla på Bräntberget en av dagarna. Jag imponerade på mig själv genom att lyckas göra upp en riktigt fin brasa. Det är minst tio år sedan jag försökte tända eld på nåt, så det fanns anledning att betvivla min förmåga.

En i personalen som gillar mitt långa hår tog sig friheten att göra en fiskbensfläta på mig.

Även om den blev snygg tekniskt sett, tycker jag ändå att den påminner lite väl mycket om en stor fet orm :D

Inspirerad av tidigare nämnda grillning snodde jag med mig vännen Saras hund Alma på utflykt på måndagen. Vi satte oss vid en av grillplatserna på Bräntberget och solade.

Det var hur mysigt som helst och trots det fina vädret var det bara en familj till på hela berget, så jag och Alma kunde bre ut oss ordentligt.

Sitter i skolan nu, varför detta blogginlägg är en fuling. Men blev helt slut i skallen av att granska den uppsats jag och Gunilla ska opponera på. Uppsatsen är jättebra skriven och jätteintressant ämne, men det är alltid krävande att granska och dona så koncentrerat under en dag.

Men nu vill nog söting-Gunilla ändå att jag ska återgå till arbetet tror jag. Eller hon borde vilja det i alla fall :D

Påsken med presentutdelning

Påsken spenderade jag i Haninge där mina föräldrar samt en av mina bästa vänner bor. Min vän har precis blivit mor till en underbar liten flicka som fick det vackra namnet Lily. Till Lily hade jag virkat en katt vars recept jag fann på crochetkitten.com.

Som jag tidigare skrivit virkade jag en specialpresent till min mor när hon fyllde år i mars. Presenten fick hon i efterskott under mitt besök i Haninge. Jag virkade mig och mina två syskon efter ett fint recept från Mia Bengtssons bok Virka Amigurimi.



Detta ska föreställa mig :)




Här sitter Iris barnvakt till mina två småsyskon :)

Baksidan av oss tre syskon :)


Strax efter att jag fått boken Virka Amigurumi i julklapp (julen 09), virkade jag en version av receptet som påminner en hel del mer om Mias originalmunk.

Munken gav jag i avskedspresent till min kuratorhandledare på praktiken. Han verkade rätt så glad, men säker kan man ju aldrig vara.

Jag upptäckte förresten en lustig sak när jag städade hemma hos mina föräldrar under påskhelgen:

Jag kommer inte ihåg hur gammal jag var när jag stickade denna, men det kan vara omkring år 1990. Det roliga i hela situationen är att jag med bestämdhet påstått att jag aldrig tidigare gjort amigurumi av något slag, men detta ser ju onekligen ut som en variant :)

På vägen hem med fucking buss mellan Stockholm och Umeå, var jag riktigt, riktigt åksjuk. Jag hade tänkt att jag skulle virka på en sjal jag börjat lite smått med, men virkningen fick ligga ifred på brickbordet medan mitt fokus låg på att knapra åksjukemedicin i nio timmar. Sjalen kommer dock säkerligen att bli fin när den är färdig :) Den består av sammanlänkande blommor. Receptet finns hos Drops Design. Några av blommorna är redan färdiga, så nu är det bara typ tusen kvar :D


En av blommorna.
Åksjukemedicinen bredvid var dock mer intressant under den hemska resan :)

När jag kom tillbaka till Umeå var det underbart att dagen efter få åka hem till min fina, finfina vän Gunilla, som bor i Nordmaling. Tanken var att vi skulle arbeta med c-uppsatsen i en annan miljö än skolan. Som bonus bjöd Gunilla på supergod mat :P Den var dessutom helt i enlighet med LCHF-konceptet, vilket jag i det längsta föredrar att följa. Huvudrätten var en fantastiskt smarrig saffranssoppa (jepps, det finns vegetarisk LCHF-mat) som Gunilla serverade tillsammans med ett nybakt valnötsbröd (jepps, det finns LCHF-bröd). Efterrätten (jepps, det finns LCHF-efterrätter) var sjukt god. Typ himmelsk. Det var en chokladmousse med hackade nötter i. Jag sa faktiskt de tre små orden till Gunilla den dagen: JAG ÄLSKAR DIG!!!! :D

På tal om c-uppsatsen är vi mer eller mindre klara med den nu. Det känns både roligt och vemodigt. Vi har arbetat så länge med den och dessutom haft så väldigt roligt under tiden, att jag kommer att sakna det i och med kursavslut. Men än är det några dagar kvar innan vi kan gå upp och försvara vår uppsats. Imorgon är det formaliakorr som gäller. Dejten blir på ett fik i stan, eftersom vi gillar att byta miljö och, hrm, gillar att fika :P

Nu ska jag gå hem till min älskade karl och mina underbara kissemissar.

Tips för anhöriga till pms-häxor :)

Lillasyster skrev en rolig lista med råd i sin blogg till dem som lever med pms:iga kvinnor :D Inlägget finner du här :)

Att uppfylla sin älskades önskningar

Min älskade man gnällde över vilka trista saker man brukar få i påskäggen. Jag frågade då vad han skulle vilja ha. Han svarade: "En bajskorv". Ja, vem är jag att neka min älskade det han helst vill ha? Men eftersom jag tycker att det är roligt att virka mina presenter så blev resultatet rätt rumsrent:

Älsklingen blev jätteglad och hängde bajskorven i byxhällorna så att han kunde ha den med sig ute i offentligheten. Det känns fint att ens alster kommer till allmänhetens beskådan...

Jag har en annan grej på gång till min fina underbara bästa älskade. Men det är nåt som bara några få känner till än så länge. Uppdatering kommer om kanske en månad ungefär :)

Vacker och symbolisk bild för min plan ;)
Bilden är tagen på Mariehemsängarna på vägen till jobbet.

En sista bild måste jag också lägga upp, eftersom mina katter är det finaste jag har i denna världen:

Söta surisar som gosar :)

Nu ska jag fortsätta med c-uppsatsen. Det fortsätter att flyta på hur bra som helst för mig och Gunilla. Vi känner oss så jädrans nöjda med det vi gör. Och varje arbetsdag är en rolig dag. Inte alltid man kan säga det annars :)

Äsch, måste ju ta mig till biblioteket också kom jag just på. Men det är fantastiskt fint väder ute, så det blir nog bara bra med det.

Hjärnsläpp, men är ju van :)

Häromdagen fick jag totalt hjärnsläpp när jag virkade ett pannband till min lillasyster Cat. Jag kunde för mitt liv inte förstå varför det gick så långsamt och segt och varför det gick åt så mkt garn, till vanliga enkla fasta maskor. Dagen efter insåg jag att jag inte alls hade virkat vanliga enkla fasta maskor, utan uppfunnit maskor som inte ens finns (inte vad jag känner till iaf). Bästa beskrivningen är att det var en blandning mellan halvstolpar, popcornmaskor och smygmaskor. Jag hade lyckats krångla till varje maska så att det gick tre gånger så mkt garn som det skulle ha gjort om jag hade gjort rätt. Nåväl, pannbandet skulle blivit fult ändå, så det gjorde inte så överdrivet mycket :) Trist att jag slösade bort så mkt garn bara...

Nu har min älskling bott i min minietta i ca åtta dagar. Det är trångt som fan, men jag tror ändå att vi kommer att fortsätta gilla varandra :) Dessutom var vi och köpte hörlurar igår, så att han kan hålla på med sitt vid sin dator och jag med mitt vid min, utan att störa varandra.

Idag är det dags för c-uppsatsundersökningens första intervju. Det känns som att det är perfekt läge för det. Jag och Gunilla har jobbat på ordentligt senaste tiden, med teori och och bakgrund osv, så nu vill vi gå vidare i processen :)

Fint väder i Umeå idag, så prommen ner till Stadshuset i stan om ett tag kommer nog att vara riktigt skön :)

Första frihandsvirkningen :)

Nu har jag gjort min första frihandsvirkade amigurumi. Det blev en Hello Kitty till min vän Sara, som varit ett Hello Kitty-fan sedan urminnes tider. Kittyn blev väldans sned och vind eftersom jag inte skrev upp hur jag skulle göra innan, utan bara körde på allt eftersom, men jag tycker ändå att hon ser ut som det hon ska se ut som :) Jag har Mia Bengtssons bok "Virka Amigurumi" att tacka för allt. Jag kunde inte virka alls innan jag fick boken i julklapp av min faster, och Mias bok lär en att göra väldigt användbara grunddelar som man snabbt lär sig utantill. Jag läste i hennes blogg att det kanske skulle följa med en liten mönsterskaparskola i hennes nästa bok. Det vore hur kul som helst. Då kanske jag fattar hur man egentligen ska gå till väga :D

Emil myser med Kittyn.

Jag fäste en karbinhake i Kittyn så att Sara kan hänga den på väskan eller nåt. Om hon nu vill visa upp den offentligt vill säga... :D

Jag lade Hello Kitty i Saras brevlåda och sms:ade att Sara skulle kolla lådan i morgon. Så jag hoppas att Kittyn blir funnen där imorgon bitti innan brevbäraren kommer. Annars kanske hon bli mosad av en massa räkningar och sånt...

Nä, nu har jag suttit uppe för länge. Ska kasta iväg ett godnattsms till älsklingen och sen krascha i sängen :) Nya c-uppsatstag imorgon!

Att inse sina begränsningar - med positivt resultat

Jag skaffade gulligt myspysgarn som jag hade tänkt virka en nalle av, till en baby som just kom till världen. Jag hade missbedömt min egen förmåga dock. Garnet lämpade sig inte ett dugg för mina amigurumikunskaper. Jag såg inte maskorna och trasslade in mig i de maskor jag ändå lyckades pricka rätt i. Jaha, då tänkte jag att ett pannband kan ju vara bra att ha. Nopes, det lyckades jag inte heller med. Men en väpnarluva till mamma hade väl varit en bra grej att virka? Hah! Än en gång gick jag bet. Inte ens den enkla och lösa formen fick jag till. Jag har insett mig besegrad och ska använda garnet till dekor istället. En söt boa och/eller klänningskant till nån amigurumi kanske :)

.

Min syster ville att jag skulle göra ögon på sköldpaddan hon fick för ganska länge sedan. Självklart, sa jag! Receptet på sköldpaddan fann jag som tidigare nämnts i Mia Bengtssons bok "Virka Amigurumi". Och NEJ! Jag ska hädanefter inte rätta till när jag säger eller skriver "recept" istället för mönster eller beskrivning. Jag har faktiskt sett att etablerade virkare också använder det uttrycket :D Kika in hos MiMejd så får ni se :)

Iris undersöker kvaliteten på pärlögonen.

Sköldpaddan med sina färdiga ögon.

Måste bara lägga upp en bild till:

Min vän Sara satt och pluggade hemma hos mig igår kväll. Som synes ser Emil till att en ergonomisk arbetsställning inte är ens i närheten möjlig :D Men vad gör det? Klart man hellre tar kärlek än en frisk rygg ;)

Nu ska jag ta en promenad till Coop. 1 och en halv timma fram och tillbaka. Det behövs för att jag ska orka återgå till granskningen och gallringen av vetenskapliga artiklar och avhandlingar som vi jobbar med till vår c-uppsats. Fast nu låter det som att jag klagar. Jag tycker faktiskt att det är jätteroligt i skolan just nu. Uppsatsarbetet flyter på helt sjukt bra. Men så är ju jag och Gunilla det sjukt bästa teamet också ;P

Ut i snöovädret nu!

All you need is love :)

Vilken underbar helg det har varit! Jag hade turen att kunna umgås ända från fredag tills idag med min älskling. Jag blir bara mer och mer kär i honom hela tiden. Det ska bli hur mysigt som helst att flytta ihop om några veckor. Jag ser fram emot ett riktigt vardagsliv tillsammans, inte bara intensivdejter under helgerna.

Ibland tror jag knappt det är sant, sån tur jag haft som har ett förhållande med just min älskling. Vi hade känt varandra i några år, innan vi blev tillsammans, och jag har alltid varit intresserad och attraherad av honom. Men det är svårt som fan att våga göra något åt saken när det handlar om en person man verkligen respekterar. Det låter sjukt, jag vet, men jag har annars haft en ovana att inleda förhållanden med män som jag egentligen inte vill ha. Det är väl nåt sånt där dumt, psykologiskt skit, om att jag inte trott jag förtjänat bättre, eller nåt. Hur som helst så är jag nu tacksam och lycklig över att få vara tillsammans med mitt livs kärlek. Det är inte alls svårt för mig att föreställa sig oss bli gamla tillsammans. Det känns som ett bra tecken, om jag nu skulle behöva ett sådant :) Att jag överhuvudtaget inte fått panik och dragit efter så här lång tid, är något mycket ovanligt. Att jag ska flytta ihop med någon är något jag aldrig hade trott att jag skulle vilja eller klara av. Men här är jag nu, idag, villig att dela hela mitt liv, inklusive tillhörande förväntningar och drömmar, med den bästa mannen jag någonsin haft turen att träffa.

Nog med kärleksförklaringar nu, jag börjar känna mig lite sockerchockig :D Det kan i och för sig bero på att min söta vän Sara bakade muffins åt mig tidigare ikväll. Jag åt upp nästan hela laddningen. Hon är fin hon, den där Sara :D

Nu ska jag ta och varva ner lite efter dagen som gått. Imorgon börjar C-uppsatskursen. Jag ser jättemycket fram emot att få börja arbeta med den. Jag har haft turen att få en helt fantastisk uppsatspartner, min vän Gunilla. Det kan inte bli annat än succé när vi två jobbar ihop :) Dessutom är hon den smartaste och flitigaste av mina kurskamrater, plus att hon är otroligt organiserad av sig. Jag hoppas på att bli lite smittad av hennes goda egenskaper under den här kursen :)

Nu ska jag lyssna på lite avslappningsmusik med naturljud. Skönt för att komma ner i varv och i balans. Sedan blir det nog ett och annat varv virkning :D

Livet - ett privilegium

När jag vaknade i morse var det som att jag inte vaknat alls. Tröttheten drog mig bakåt, neråt, bort. Eftersom jag ska skriva klart en hemtenta idag kändes detta mindre roligt. För att försöka råda bot på tillståndet gick jag ut på en morgonpromenad i skogen ovanför området där jag bor. Jag tänkte att lite friskluft och dagsljus kanske kunde vara en bra idé. Och visst var det det! Jag kände redan efter några minuter hur sömnighetsdimmorna i huvudet lättade och hur ny livslust strömmade genom kropp och själ. Först promenerade jag rätt snabbt, men efter ett tag kände jag att den vackra naturen och jag själv förtjänade lite eftertänksamhet.

Världen är allt bra vacker! Visst suger livet ibland, men det är mänskligheten som är ful, jorden däremot är underbar på alla sätt. Ett bra ställe att bo på helt enkelt. Kanske det bästa. Tänk bara på hur fantastiskt det är med liv överhuvudtaget. Både vad gäller biologiska, evolutionära och psykologiska aspekter. Så skört och samtidigt så starkt. Det är i sanning ett privilegium att få leva!

Vid några tillfällen under min skogsrunda stannade jag till för att titta rakt upp, bortom trädkronorna, på himlen. Man får lite perspektiv vad gäller sin egen roll här på jorden.

Jag gick hem full av livslust och energi. Ödmjuk inför livet och jorden och naturen. Att skriva klart hemtentan kändes plötsligt nu som en bagatell. På ett bra sätt :)

"If I fit in it I'll sit in it"

En vän sa en rolig sak angående katter: "If I fit in it I'll sit in it" :) Tilläggas kan väl att katter inte verkar bry sig nämnvärt om det faktum att de egentligen inte alls passar i alla utrymmen. Men positivt tänkande är deras devis. Doris här nedan dog tyvärr i alltför unga år pga en genetisk defekt. Hon finns ständigt i mina tankar och i mitt hjärta...

Doris

Iris

Slöseri, slapphet och sömnbrist (men med hopp om ljusare tider)

Har fått nån konstig sömnrubbning igen. Jag försöker med alla tricks jag känner till. Avslappning när jag ska sova och upplyftande positiva tankar när jag ska vara vaken. Mindfulnessövningar i oändlighet. Är dock bara trött trött trött. Jag får inget vettigt gjort heller. Eller jo, ibland får jag ihop lite energi till att läsa en artikel till nåt seminarium eller skriva ihop reflektioner kring gud-vet-vad-skolgrejs.

Men det finns ju en aktivitet som alltid lugnar ner mig utan att jag för den skull kraschar. Kära underbara virkningen. Jag har börjat med min mammas födelsedagspresent. Hon fyller år först i slutet av mars, men det passade bra att börja med projektet nu när jag behöver lura hjärnan lite. Mamma har önskat sig tre små nallar, en pojknalle och två flicknallar, som ska symbolisera mig och mina syskon. Det är dock inte det hon kommer att få :D

Jag var en dålig flickvän idag. Jag ställde in dejten med min älskling för att jag slarvat bort tiden jag skulle ha pluggat på. Inget var gjort som skulle vara klart. Min älskling är dock en fining som inte blir sur för sånt. Han hade dessutom en massa plugg att ta igen han också, vilket gjorde att jag kände mig mindre skyldig. Vi ska ses en sväng i morgon istället. I går (eller i fredags, med tanke på att klockan är nästan fyra på morgonen när jag skriver det här) hade vi en jätteunderbar dag tillsammans. Vi vaknade tillsammans och tog det lugnt och myste. Sen gick vi ut i den strålande vintersolen , ner till Nydalasjön. Vackert. Vi gick omkring ute på isen. Vi stod stilla och lyssnade på fåglarna. Bara njöt. Lite mindfulness i naturlig form.

Men för att återgå till det "dåliga" med mig; jag fick en Alla Hjärtans Dag-slant av min faster. Jag hade tänkt köpa mat för pengarna, men hittade ett par stövlar och ett par jeans istället. Var billiga dock, så jag kunde ha känt mig ännu sämre.

Trist att prova byxor. Jag har gått upp i vikt under hösten och växt ur mina kläder. Smart nog tänkte jag att jag skulle ta och testa graviditetsbyxor på H&M, eftersom det ju då borde finnas gott om plats för min frodighet. Humöret dalade rätt rejält när till och med gravidjeansen var för små... Vad tusan ska jag då ha för byxor om jag faktiskt skulle bli gravid?!

Jag tycker om att träna. Speciellt att springa i skogen. Gott för både kropp och själ. Dock har jag varit helt inaktiv fysiskt sett under höstterminen, vilket gjort att jag inte tyckt att jag kan köra för hårt med träningen nu när jag har tid igen. Dock så blir jag lätt uttråkad av de flesta grejer man kan göra på gymmet. Spinning, body pump osv är så himla tråkigt att det känns som att tiden går dubbelt så långsamt. Därför provade jag för ett par veckor sedan Afro Power Dance. Herregud vad roligt det var! Jag kunde inte tro att tiden hade gått överhuvudtaget när passet var till ända. Slutkörd blev jag av dansandet också. Underbart! Perfekt för att få igång kroppen tills jag känner mig redo för löpning ingen.

Livet känns faktiskt överlag fint och ljust just nu. Inget kan egentligen rå på mig, även om lilla surkärringen i mig tittar fram då och då när jag är trött. Jag har mycket att se fram emot och det mesta flyter på riktigt bra, både privat och i skolan och på jobbet.

Nu ska jag bara virka en liten liten stund till och sen testa sängen igen :)

Jobbsöndag men nöjd ändå

Jobbade idag för första gången sedan i somras. Eftersom jag haft praktik under hela hösten har jag inte haft möjlighet att ta på mig några vik. Det har känts i kassan. Nu känner jag mig lite lugnare när jag vet att det är kosing på ingång :) Det gick dessutom så himla bra att jobba. Allt flöt på och jag var inte sur en enda gång för att jag jobbade ett tio-timmarspass. Dessutom började dagen finfint med underbart väder. Vädret är ganska avgörande för hur mina arbetsdagar blir, eftersom jag har en timmas promenad enkel väg. Det är stor skillnad på att börja arbetsdagen med sol och behaglig temperatur mot för att komma till jobbet i sista minuten efter att ha kämpat på i iskallt motvinds-spöregn :D



Arbetsdagen slutade bra också. Min lillasyster Cat kom och hämtade mig med bil, så jag slapp gå hem i mörkret. Det ligger läskiga områden mellan jobbet och mitt hem, så jag är alltid tacksam om jag slipper promenera igenom dem kl halv elva på kvällen. Innan vi åkte hem så stannade vi till på Statoil där vi handlade glass. Eller, Cat handlade, jag åt :P

Min älskling fick sin virkade grej igår. Jag gjorde en varg som håller i ett hjärta. Vargen gjorde jag efter beskrivning från The Crafty Cattery (finns en jättebra svensk översättning som Cissi på Amigurumi på svenska gjort). Hjärtat som vargen håller i gjorde jag efter en beskrivning från stjernfalls blogg. Min älskling blev jätteglad. Iris godkände det hela också. Jag kom på henne med att mycket omtänksamt tvätta vargen på huvudet :) Nu luktar den ju ganska mycket kattspott, men det gör så klart inget. Kärlek luktar illa ibland :)

Jag har virkat några presenter till. Bland annat en nyckelpiga till min faster och en gris till hennes man. Han är född i grisens år enligt kinesiskt horoskop, så det ligger ingen elak undermening i valet av figur :D Valet av nyckelpigan grundade sig i att min fasters smeknamn är just nyckelpigan. Hon har nämligen på sitt jobb hand om alla kommunens nycklar. Grisen virkade jag efter beskrivning från Redheart.com, designad av Michele Wilcox. Nyckelpigans mönster hittade jag hos Tilda&Filur. Till min bror på hans födelsedag virkade jag en katt som skulle symbolisera en älskad Doris som dog hastigt och oväntat i alldeles för unga år. Mönstret jag använde finns i Mias bok "Virka Amigurumi".

Nu är det dags för sängen strax. Även morgondagen kommer att bli bra, det vet jag. Den börjar med så kallad "morgonbön". Det är ett uttryck som min fina vän G har infört i mitt liv. I vårt (G, jag och en till söting som heter F) sammanhang innebär det att vi innan vi tar itu med våra grupparbetsuppgifter i skolan, så sitter vi på neutral plats, typ ett fik, och bara bubblar av oss om allt och inget. På det viset blir vi mer effektiva när vi sedan väl sätter igång med arbetet.

Natti natt för nu!

Virka med katter

Emil och Iris är väldigt snälla kissemissar och hjälper gärna till när jag virkar :D Lite småjobbigt med "hjälpen" är dock att jag hela tiden är rädd att de små odjuren ska få i sig garnbitar och stoppning och sånt. Katter är ju kända för att stoppa i sig dumma saker som sedan kan fastna i tarmarna och ta död på kissen =/ Iris till exempel är en sån som gärna äter en plastpåse till efterrätt om hon får chansen. Inte bra alls. Men med koll på grejerna och säkert tillslutna lådor så minskar ju iaf risken för onödiga olyckor.

Däremot kanske de inte alltid gillar resultatet av min virkning, vilket Iris så fint demonstrerar när jag visade henne isbjörnen :D

Sköldpaddan och björnen virkade jag efter mönster från Mias bok "Virka Amigurumi". Naturligtvis är de mycket finare i hennes bok, men det var mina första amisar, så jag är rätt nöjd ändå :) Mias bok är väldigt bra skriven. Jag hade aldrig virkat förut innan jag fick boken i julklapp. Hennes beskrivningar är dock jättetydliga och mönstren är både roliga, snygga och lätta att förstå. Mycket pedagogiskt!

Emil i garnlådan

Iris poserar med sköldpaddan

Iris gillade inte isbjörnen jag virkade