Zelda

09:17 den 26:e januari 2011 föddes vår älskade lilla Zelda. 48 cm och 3092 g.

Iris undrar vad det är vi har släpat hem :)

Det närmar sig

Nu är det verkligen nära tills jag får träffa min älskade baby! På onsdag, om allt går väl. Saker och ting hemma är typ helt fixade inför ankomsten, vilket känns skönt. Enda jag har kvar att göra som är nödvändigt, är att hyra ett babyskydd från NTF, så att vi kan frakta hem älsklingen från BB :)

Den 14 januari blev jag äntligen socionom på riktigt. Det var en fin examensceremoni och jag kände mig stolt och nöjd över att ha gått klart utbildningen. Däremot blev det ingen examenssittning för mig på onsdagen innan. Fick nämligen besök av vinterkräksjukan på måndagen... Jävla påfund alltså. Men så blir det ibland. Det är verkligen nåt jag lärt mig under denna höst och vinter, att saker ofta inte blir som man tänkt sig. Bra läxa för mig med mitt kontrollbehov ;)

Hade en underbar dag och kväll igår. Fick först besök av en gammal barndomsvän, som också är gravid. Så jag fick pluddra på ordentligt om graviditet och babysar och sånt :D På kvällen träffade jag sötnosarna Gunilla och Faten. Vi åt buffé på en en restaurang och bara hade det mys. Gunilla, sötaste finaste gullet, gav oss helt otroligt vackra armband i examenspresent. Det var tre likadana men med olika färger. Jag fick med gröna pärlor, Faten med beiga (tror jag det var...) och Gunilla hade skaffat rosa till sig själv. Så klart tycker jag att mitt är vackrast! :D Dessutom står ordet "Friendship" ingraverat på en länk. Hur fint som helst <3 Idag vaknade jag och kände mig glad och lycklig. Jag känner att jag har gjort allt jag kunnat för stunden vad gäller praktiska och ekonomiska saker, så nu ska jag bara luta mig tillbaka och ha en mysig helg med min älskade familj. Slänger in ett foto nedan på när Emil och Iris inspekterade åkpåsen jag sydde till barnvagnen för ett tag sen :)

Iris ser så rolig ut med sina "lazer eyes" :D

Hoppas att alla ni andra också får en fin helg!

Klageri klagera

Varning: Här kommer ett mycket surt och tråkigt inlägg.

Har varit en turbulent tid från julafton fram till nu. På självaste julaftonskvällen började babyn i magen försöka ta sig ut. Det gick dock att stoppa och jag blev rekommenderad sängläge i ett par veckor för att hon skulle få tid att mogna lite. Nåväl, det blev en trist men lite skrajsig tid i inaktivitet, vilket ledde till rastlöshet och frustration. Sen var den faran typ över. Då fick vi veta att hon ligger knasigt till där inne och måste vändas. Vändningsförsöket var en vidrig upplevelse och jag mådde skit av att genomgå det. Det lyckades dessutom inte, utan ungen var envis och spjärnade emot trots jättestark doktor och tålig mamma. Därför är vi nu inbokade på kejsarsnitt den 26 januari. Detta är något jag är jätterädd inför och jag kan inte tänka på annat just nu.

I och med allt detta har jag inte ägnat mig alls åt skolan eller annat. De där hemliga virkprojekten blir det nog inget av, men det får jag acceptera. Draken får jag väl virka klart efter att ungen kommit, inte mer med det. Jag bestämde mig för att skita i att examinera en av kurserna jag läser. Klarar jag de andra två kurserna så får jag ändå min examen, vilket gjorde beslutet lite lättare. Idag, äntligen, sydde jag färdigt åkpåsen till barnvagnen och även en extra uppsättning sängkläder till spjälsängen . Känns skönt att ha dem färdiga ifall lillan ändå kommer tidigare än väntat. Just sängkläderna gjorde jag av bara farten när jag fick tyg över. Vi hade redan ett par uppsättningar eftersom käraste Gunilla gav oss sina barns sängkläder. Alltså, från när de var små, inte deras nuvarande :D Jag har även gjort klart sista examinationsuppgiften till en av kurserna, så nu känns det också bättre. Den är dock oerhört slarvigt utförd, men jag tänker som så att i värsta fall får jag väl göra nån komplettering i efterhand.

Nu har jag en sista fullpackad vecka framför mig. En rolig sak är dock examensmiddagen som går av stapeln på onsdag kväll. Jag har inte varit på en endaste tillställning under utbildningens 3,5 år, så denna sittning ser jag verkligen fram emot :) Har till och med en klänning som jag ser snygg ut i, trots bautamagen :D Bäst av allt var att jag köpte den för 150 kr på rea, vilket gör att det inte är hela världen att jag inte kommer att använda den igen efter denna fest (om jag inte lägger mig till med en jättemage trots avslutad graviditet förstås... hehe).

Slutligen är det Den Stora Dagen = examensdagen på fredag! En sista surighetsklagan nu: är lite trist att inte kunna fira. Vi har inga pengar överhuvudtaget just nu. Vi har så vi kan handla billig mat för en vecka, that´s it. Men jag ska åtminstone mysa järnet med min älskling på kvällen. Och det är faktiskt det bästa som finns :) Men först ska jag vara duktig en sista gång för veckan och gå ner på stan direkt efter examensceremonin, till Försäkringskassan och snacka föräldrapenning samt till Arbetsförmedlingen och anmäla mig som arbetssökande (för att ha rätt till föräldrapenning, trots att jag ju inte kommer att jobba nåt mellan exemen och förlossningen). Sen får det fan i mig vara nog för ett tag :D Jag vill vila och längta efter baby. Punkt slut.

Lite fixande

Först en bild på ett fodral jag virkade till en vän :

Recept på blomman finns hos Skapa och Inreda

Sedan en bild på Iris som "hjälper" mig att sy en åkpåse till barnvagnen:

Allt för nu :) Hejs!

Skoltrött

Är äckligt omotiverad till allt som har med skolan att göra just nu. Vill bara tänka på och planerea inför babyn. Är ju så nära examen nu också, vilket gör att det känns extra segt. Som när man är riktigt kissnödig; ju närmare toan man kommer desto mer kissis känner man sig :P

Virkning ju däremot alltid roligt :D Har några projekt på gång just nu. Lite babykläder, som det går sakta men säkert framåt med. Sedan tre hemliga projekt :) Babydraken står ännu på vänt, men har inte haft råd med nytt garn. Dock hoppas jag att den hinner bli färdig innan slutet av januari, innan babyn kommer.

Nä, hur jävligt det än känns så ska jag väl fortsätta med examinationsuppgifterna nu. Fast först ska jag steka lite plättar så min älskling vaknar till. Han fyller 27 år idag och kommer inte att få några presenter av mig tyvärr (det där med skitekonomi igen...), men en plätt eller två känns ju som nåt i alla fall :)

Historien om Iris

Min älskade kissemiss Iris är en skum liten en. Här kommer en historia om hur hon och jag lärde känna varandra och var vi befinner oss idag:

Under 2002 arbetade jag ideellt på ett katthem i Östersund. där föddes i april tre kattungar (bland många andra förstås). Två av ungarna såg ut som något från en sagobok. Lurviga, tussiga och hur söta som helst. Den tredje såg lite annorlunda ut. Hon var så mager att det såg ut som att hon bara var ett skelett med lite hud. Till största delen saknade hon päls, förutom på några få ställen. Utseendet till trots var hon hälsan själv. Detta hjälpte dock inte när det var dags att adoptera bort ungarna. Hennes två übergulliga bröder blev så klart tingade på stört. Ingen kunde motstå dem. Men den hårlösa lilla konstiga ungen, henne ville ingen ha.

Hon och hennes lilla familj bodde i katthemmets kök, eftersom det saknades burar ute i själva lokalen. När jag kom för att städa i köket brukade den lilla direkt hoppa upp på min rygg, där jag alltid bar en ryggsäck. Så satt hon där medan jag gick runt och donade. Det var mycket trivsamt och vi blev goda vänner.

Problemet med att ingen ville adoptera henne kvarstod dock. Jag hade redan två katter sedan innan, Doris och Tiger, och hade inga planer på att utöka familjen. Men vad tusan ska man göra när man blir helt förälskad i en ful, hårlös liten skabbråtta som ingen annan vill ha??? Klart att hon fick komma och bo hos oss.

Direkt hon steg in genom lägenhetsdörren tog hon stället i besittning. Doris och Tiger visste inte vad de skulle tro när den där kaxiga lilla skiten vandrade runt som om hon ägde stället. De blev dock snabbt vänner alla tre :) Lilla skabbråttan fick namnet Iris :)

Efter nåt år så hade Iris päls över nästan hela kroppen. Det blev dags för kastrering. Efter det så växte det lilla hår hon hade fått på magen inte tillbaka igen.

Folk tror ibland att hon är sjuk, men det är hon som sagt inte. Hon ser bara lite annorlunda ut :D Iris är idag en lite rundmagad dam på snart 9 år. Hon är otroligt vacker. Ovanifrån i alla fall. Magen är som sagt hårlös och delar av benen också. Undersidan av svansen brände hon bort för några månader sedan när hon var för glupsk under middagen och inte märkte att hon stoppade svansen ovanför en ljuslykta. Hon märkte dock inget av olyckan utan det var mest jag och min man som blev skrämda, och sedan förundrade över Iris attityd :D Jag älskar dock hennes hårlösa delar. Det är så mysigt att snooza ner sig i den där underbara lilla kattmagen!

Jag har gjort en virkad variant av henne också. Kan ju inte få för många Iris :)

Den virkade katten är till viss del gjord efter Mia Bengtssons kattrecept i boken "Virka Amigurumi"

Doris och Tiger gick bort för ett par år sedan. Nu lever Iris tillsammans med mig och min man samt kattpojken Emil, som tillkom familjen några år efter Iris. Hans historia kanske jag skriver ner en annan gång :)

Iris och Emil, mina underbara ungar som jag älskar över allt annat :)

Tidig julklapp samt ännu ett mobilfodral

Min fina vän Sara gav mig en julgran i julklapp!!!! Den är finast i hela världen och det är så mysigt här hemma nu :)

Sara gav sig själv en ny rosa mobiltelefon. Julklapp eller ej, det vet jag inte. Hur som helst tyckte jag att hon behövde ett fodral till den vilket resulterade i ett fluffigt rosa- och svartrandigt. Nu kan Saras mobil känna sig varm och repfri :)

Första advent med myspys

Jag är så glad över min alldeles egna lilla familj! Jag har inte tidigare, av vissa orsaker, tyckt om att fira juletiden. Men nu har jag ju min egen familj och vi gör precis som vi vill utan att behöva stå ut med fylla och bråk och allmänt dumma jävlar. Jag känner mig hur myspysig och pysslig som helst just nu :D Jag bakade lussekatter igår (första gången jag gjort det), som blev fula som fan men riktigt riktigt goda. Älsklingen kokade tomtegröt idag och vi har nyss avnjutit en underbar adventslunch.

Förra veckan virkade jag en liten tomte som nu bor i adventsljusstaken på köksbordet. Han blev lite obehagligt lik Dr Zoidberg från Futurama, men jag gillar honom ändå :)

Allt känns helt underbart fint idag och jag har mycket att se fram emot nu tiden som kommer. Även katterna har varit ovanligt rofyllda och mysiga idag. De gillar nog också vår nya egna juletid :)