Detta är ett negativt inlägg

Förkyld som satan. Och så får man inte använda riktigt nässpray när man är på tjocken. Eländes elände. Koksaltlösningsspray är bara skit. Ringde sjukvårdsupplysningen (1177) för att kolla hur mkt feber det är ok att ha innan fostret tar skada. Jag gillar 1177. Man får snabba raka svar och man behöver inte vänta i evighet på att överhuvudtaget få komma fram på linjen. Det kloka svaret denna gång var att det är allmäntillståndet som spelar roll, inte temperaturen. Men om det börjar dra sig upp mot 39 grader så ska man ändå se till att få ner febern med Alvedon. Alvedon är ju ok när man är gravid. Trodde jag. Men på mitt MVC sa de att man bör ha gått över 20 veckor innan det anses säkert. Min foglossning som jag haft sedan vecka 13 gillade inte det svaret. Men på lördag har jag gått 20 fulla veckor. Då blir det Alvedon som bara den. Eller nä, så klart ska jag vara återhållsam. Bara det att jag fantiserat livligt och längtansfullt om att få ta smärtstillande i flera veckor nu. Men sjuksköterskan på 1177 sa att man ändå ska ta Alvedon om febern bli för hög. Risken för fosterskador pga feber är högre än risken för skador pga Alvedon. Just nu handlar mina fantasier mest om riktigt nässpray. Sån som gör att svullnaden går ner och tillåter en att andas genom näsan. Vilket hur som helst borde vara en mänsklig rättighet tycker jag. Jag har alltid haft svårt för att andas genom munnen. Det blir typ ingen andning alls istället. Eller sporadisk så klart, annars hade jag ju inte suttit här livs levande (typ) och klagat för allt vad jag är värd.

Men nu ska jag bli lite gladare. Älsklingen kom hem med coca cola och glass :P

Bullen gräddas som den ska :)

Inte orkat blogga under sommaren. Ska väl förhoppningsvis bli bättre med den saken nu när skolan (YAY!!!) har börjat igen. Jag älskar att vara tillbaka i skolan! :)

Jag har ju en bulle i ugnen och i torsdags var vi på ultraljud. Vilken fantastisk upplevelse! Det verkar mest troligt vara en liten flicka därinne, som är beräknad till 4:e februari. Vi blev alltså tillbakaflyttade 6 dagar. Hon är dock så klart välkommen när helst hon önskar, bara hon överlever, så att säga :) Jag och min sambo har lite olika sätt att uttrycka oss vad gäller våra förhoppningar om vårt barns ankomst. Han säger "bara hon är frisk" medan jag säger "bara hon lever". Jag har alltid vetat att jag inte skulle klara av att avbryta en graviditet om det visade sig att något var "fel" med fostret. Om det ändå var livsdugligt vill säga. Jag vet att min sambo naturligtvis inte heller skulle älska barnet mindre om hon hade några "defekter", men det är nog åtminstone viktigare för honom än för mig att barnet är friskt.

Ultraljudsundersökningen var brutal. Barnmorskan puttade som fan i magen så att det efteråt kändes som att jag blivit misshandlad :D Men vår lilla baby vill inte gärna visa ansiktet utan höll hela tiden händerna för. Det blev dock ett foto där barnmorskan lyckades putta bort ena armen så att man ser lite grann i alla fall :)

Baby Zelda 17 veckor + 5 dagar

I övrigt så är vi äntligen inflyttade i nya lägenheten. Det var en jobbig flytt, speciellt eftersom jag har foglossning och riktigt ont hela tiden. Dock kunde jag ju ändå inte låta bli att göra min del av bärandet och så. Jag avskyr att känna mig klen och oduglig :( Straffet kom naturligtvis efteråt med jävliga smärtor. Men nu ska jag sköta mig så att det inte blir värre i alla fall :)

Emil och Iris kontrollerade noga packningen i gamla lägenheten :)

Det känns otroligt skönt att äntligen bo i en normalstor lägenhet. Det kommer att blir jättefint här när vi väl packat upp och fått bort alla kartonger och skit. Jag har till och med en egen hörna i sovrummet, med ett skrivbord där jag kan sitta och plugga (och blogga...). Dessutom till en underbar utsikt över skogen utanför. Bara nyss satt jag och tittade på vad jag trodde var två jättestora stenar i skogsbrynet. Jävlar i mig vad förvånad jag blev när de skuttade iväg. Det var två harar. Jag visste att harar kan vara väldigt stora, men de här var något i särklass. Det var synd att inte Emil och Iris satt i fönstret och kollade. Deras reaktion på monsterhararna hade varit väl värd att se :D